Systematiskt brandskyddsarbete i BRF

Brandskydd är en av de frågor där styrelsen i en bostadsrättsförening har ett tydligt ansvar, men där det är lätt att arbetet stannar vid en brandsläckare i tvättstugan. Systematiskt brandskyddsarbete, ofta förkortat SBA, handlar om att göra brandskyddet till en återkommande rutin i stället för en engångsinsats. Här går vi igenom vad det betyder i praktiken och hur en förening i Bromma eller på Ekerö kan komma igång.

Vad lagen säger

Grunden finns i lagen om skydd mot olyckor. Där står att den som äger eller nyttjar en byggnad i skälig omfattning ska hålla utrustning för att släcka brand och göra det som behövs för att förebygga brand och begränsa skadorna om det ändå börjar brinna (2 kap. 2 § LSO). Ordet "skälig" är viktigt. Lagen ger ingen färdig checklista, utan kraven beror på huset, hur det används och vilka risker som finns.

I en bostadsrättsförening är det föreningen som äger huset, och i praktiken styrelsen som ser till att ansvaret tas. Den enskilda medlemmen har samtidigt ett ansvar för sin egen lägenhet, till exempel för brandvarnaren och för hur man hanterar levande ljus och elektriska apparater.

Bostadsrättslagen knyter också an till brandskyddet på ett annat sätt. En medlem som vill göra ändringar som påverkar brandskyddet, till exempel installera en eldstad eller ändra en rökkanal, behöver styrelsens tillstånd (7 kap. 7 § BRL). Det är ett av skälen till att styrelsen behöver ha koll på vad som händer i lägenheterna vid renoveringar.

Vad "systematiskt" betyder

Ordet syftar på arbetssättet. I stället för att reagera när något har hänt bestämmer föreningen i förväg:

1. Vem som ansvarar. Ofta en ledamot som är brandskyddsansvarig, med en ersättare.
2. Vad som ska kontrolleras. En lista över det som har med brand att göra i huset.
3. Hur ofta. Vissa saker en gång i månaden, andra en gång om året.
4. Hur det dokumenteras. Ett enkelt protokoll med datum, vad som kontrollerades och vad som behöver åtgärdas.
5. Hur medlemmarna informeras. Så att alla vet vad som gäller i trapphus och gemensamma utrymmen.

Det viktiga är att rutinen överlever när styrelsen byts ut. En pärm eller en mapp i föreningens digitala arkiv gör att nästa styrelse kan ta vid.

Vad en kontrollista brukar innehålla

Exakt vad som ska ingå beror på huset. Vanliga punkter är:

• Trapphus och utrymningsvägar. Är de fria från saker som kan brinna eller hindra den som ska ut?
• Branddörrar. Går dörrar till källare, vind och soprum igen av sig själva, och är de hela?
• Släckutrustning. Finns brandsläckare eller brandposter där de ska finnas, och är de kontrollerade?
• Gemensamma utrymmen. Tvättstuga, cykelrum och samlingslokal: elektriska apparater, laddning av elcyklar, förvaring.
• Skyltning och belysning. Syns vägen ut även när det är mörkt?
• Information till boende. Har nya medlemmar fått veta vad som gäller?

Vi har inte hittat någon källa från räddningstjänsten i Stockholm eller på Ekerö som vi kan hänvisa till om exakt vad som gäller för till exempel barnvagnar i trapphus. Den frågan är vanlig i föreningar, och svaret kan bero på husets utformning. Ställ den direkt till räddningstjänsten innan styrelsen beslutar om regler.

Vilken räddningstjänst gäller för er?

Bromma och Ekerö ligger nära varandra men hör till olika räddningstjänster. Stockholms stad, och därmed Bromma, är medlem i Storstockholms brandförsvar. Ekerö kommun ingår i stället i Södertörns brandförsvarsförbund. I Ekerö kommun finns en heltidsstation och tre brandvärn, och heltidsstationen på Bryggavägen i Tappström är bemannad dygnet runt.

Det spelar roll när styrelsen vill ha råd, beställa en tillsyn eller fråga om regler. Börja med att kontrollera vilken räddningstjänst som gäller för just er adress.

Brandskydd och lås hänger ihop

Brandskydd och inbrottsskydd drar ibland åt olika håll. En dörr i en utrymningsväg ska gå att öppna snabbt inifrån, samtidigt som föreningen vill att källare och vind ska vara låsta utifrån. Lägenhetsdörrar kan dessutom vara brandklassade, vilket gör att medlemmar inte bör byta eller bygga om dörren på egen hand. Låt därför frågor om lås på branddörrar och dörrar i utrymningsvägar gå via styrelsen och förvaltaren.

Ett rimligt första år

För en förening som inte har arbetat systematiskt tidigare räcker det långt att utse en ansvarig, göra en första rundvandring med kontrollistan, åtgärda det som hittas och bestämma datum för nästa kontroll. Det är inte mer avancerat än så. Det svåra är att hålla i rutinen år efter år.

Brinner det eller ser du rök: ring 112.