Passersystem och taggar i BRF – för- och nackdelar

Många föreningar i Bromma har bytt eller funderar på att byta från vanliga nycklar och portkod till ett elektroniskt passersystem. Boende får en tagg, en bricka eller ett kort som öppnar porten, och ibland även tvättstugan, soprummet och cykelrummet. Det låter enkelt, men beslutet påverkar både säkerheten, ekonomin och vardagen för alla medlemmar. Här går vi igenom vad styrelsen och medlemmarna bör väga in.

Hur ett passersystem fungerar i stora drag

En läsare vid dörren känner av taggen och frågar en central enhet om just den taggen har behörighet till just den dörren vid just den tiden. Behörigheterna läggs upp i en programvara, som antingen sköts av styrelsen, av förvaltaren eller av en leverantör. Varje tagg är individuell, vilket är själva poängen: den kan stängas av utan att någon annan påverkas.

Vi har inte hittat någon neutral, oberoende källa som jämför olika system, kopieringsskydd eller driftskostnader. Det är frågor som föreningen behöver ställa till sin förvaltare och till de leverantörer som lämnar anbud.

Fördelar

• En borttappad tagg är lätt att spärra. Med vanliga nycklar kan en försvunnen huvudnyckel till porten i värsta fall innebära att flera lås måste bytas. En tagg kan i regel stängas av i systemet.
• Behörighet per utrymme. Hantverkare kan få tillgång till ett visst utrymme under en viss tid, och en andrahandshyresgäst kan få en egen tagg som stängs av när kontraktet går ut.
• Färre koder i omlopp. Stöldskyddsföreningen påpekar att tjuvar kan smita in när porten öppnas, och enligt TV4 har polisen sett att entrén ofta inte behövt brytas upp vid lägenhetsinbrott. En kod som delas till bud och vänner sprids lätt. En tagg är svårare att dela med sig av i förbigående.
• Loggning. Många system kan visa vilken tagg som öppnat vilken dörr, vilket kan hjälpa efter en stöld i förrådet. Hur loggarna får användas behöver föreningen bestämma och informera om.

Nackdelar

• Beroende av ström och leverantör. Vad händer vid strömavbrott, och vem ringer styrelsen när läsaren slutar fungera en lördagskväll? Kontrollera att det finns ett mekaniskt reservlås och ett serviceavtal.
• Personuppgifter. Loggar över när medlemmar går in och ut är känsliga. Föreningen behöver rutiner för hur länge de sparas och vem som får se dem.
• Det skyddar bara mot den som inte släpps in. Ett passersystem hjälper inte om någon håller upp dörren åt en okänd. Polisen råder boende att inte släppa in obehöriga i port eller garage, och det rådet gäller lika mycket med taggar som med nycklar.
• Lägenhetsdörren påverkas inte. De flesta föreningar behåller vanliga lås i lägenhetsdörrarna. Taggen skyddar entrén, inte ditt hem.

Frågor styrelsen bör ställa

1. Vilka dörrar ska ingå: bara porten, eller även källare, förråd, soprum och garage?
2. Vem administrerar taggarna, och hur snabbt kan en tagg spärras?
3. Finns mekanisk reserv vid strömavbrott eller fel?
4. Hur lång är systemets livslängd och vad kostar det att byta ut läsarna?
5. Hur länge sparas loggar, och vem får ta del av dem?
6. Hur många taggar får varje lägenhet, och hur beställer man fler?

Informera medlemmarna

Polisen råder fastighetsägare och föreningar att arbeta aktivt med information om att hålla dörrar stängda. Ett nytt passersystem är ett bra tillfälle: dela ut ett kort informationsblad med taggen, sätt upp en lapp vid porten och ta upp det på stämman. Ett system fungerar bara så bra som vanorna kring det.

När det är bråttom

En tagg som tappats bort är sällan akut, eftersom den kan spärras. Har du däremot tappat nyckeln till lägenhetsdörren tillsammans med något som visar adressen, eller kommer du inte in alls, är det lägenhetens vanliga lås som gäller. Kontakta styrelsen eller förvaltaren och se över om låset behöver bytas.

Vid pågående brott: ring 112. Anmälan i efterhand: polisen.se eller 114 14.